Oron stiger....

På onsdag ska jag göra nya ultraljud på mina äggstockar ?! Hmmm vänta nu...Har ju iofs bara en kvar så får väl bli på äggstocken och övriga underlivet.
Mår redan nu dåligt, både fysiskt och psykiskt. Ont i magen av oro.
Det var på en sådan undersökning man i höstas hittade mina tumörer.
Oron är påtaglig att de ska hitta något igen.

I nästa sekund försöker jag intala mig att ...f*n vad barnslig du är....klart de inte kommer att hitta något.
Men hjärnan bryr sig inte riktigt.... den har släppt in hjärnspökena igen och de lever runt kan ni tro,.... I hate it
Sov så dåligt inatt att jag var helt väck i morse när jag skulle upp.

Önskar bara att det vore torsdag så allt var över... detta (ultraljudsundersökning) ska jag göra ca var 4:e månad i ett år. Inte kan man väl behöva vara så här sjåpig varje gång.
Känner mig verkligen liten och skör... igen... *orkar inte*...*lipfärdig*

Iaf det bästa just nu är...... Älskade M är snart hemma igen.
De lyfter från Miami om ca 2 timmar mot London, sen är det några timmar där innan de flyger vidare mot Stockholm och sen ska de ta sig från Stocckholm till Kastrup.
Och så blir det tåget över bron till Svågertorp där jag ska hämta honom.

..... sen .... då... blir det puss och kramkalas. Längtar efter honom jättemycket. Extra mycket just när jag är så här sjåpig och känner mig liten och ensammen.
I morgon känns det säkert bättre.

Ha det bäst alla fina människor.....




// Kram Cecilia



"ORO: den ränta man får betala då man lånar av morgondagens bekymmer"