På väg....

Väskorna är packade, ja iaf min. Älskade M håller på in i det sista, som vanligt. Han började iofs bara för 2 timmar sen, och gör massa annat "viktigt" emellan.
Vi blir hämtade om 57 minuter.
Sen blir det tåget till Kastrup, flanera lite där innan flyget tar oss till Paris kl 1550.



Vi ska landa 1745 och så ska vi försöka ta oss till hotellet med Metron. Blir visst byte 2 ggr har M sagt. Överlämnade det till honom att fixa.

Vill ni följa oss och se hur vi har det på vår lilla tripp, så kan ni titta in på www.resdagboken.se och leta efter "vad vill du söka på" klicka på resenärer där och sen CeciliaochMats (Ja det ska vara ett ord utan mellanslag) klicka sedan på våra namn när de kommer upp under sökrutan och där har ni oss.

Ha det finfint alla så hörs vi en annan dag.
KRAM Cecilia



"När alla tåg har gått ligger rälsen ändå kvar"

Blandat.........

Jag spelade poker efter förra inlägget. Det gick åt skogen. Fick dessutom gå hem innan kvällen var slut. Värk i kroppen som f a n och blåsor i hela munnen.
Nåja blir fler spelkvällar. Jobbade på måndagen, men gick hem kl 20 (slutade 22) Hade så ont i kroppen att jag inte uthärdade. Sen låg jag däckad i 1 ½ dygn.



Blåsorna och värken var återigen orsakade av min B12-brist. Nu tror jag iaf att medicinen börjat verka för jag har inga blåsor, peppar peppar.

Snackade lite med en gammal klasskompis på facebook en kväll, vi beslutade att det var bättre hon kom hem till mig. Sagt och gjort, 20 min senare var hon här. Vi hade inte setts på 17 år !!!!! Men det kändes inte konstigt alls. Tack för en trevlig kväll. Hoppas det blir fler såna. Finns mer vin... :)

Jag var ju på en "rälig" undersökning av livmodern för drygt 2 veckor sen. Jag skulle få besked på den inom en vecka av min dr annars skulle jag ringa. Var det ngn som väntat sig att dr skulle ringa inom en vecka ? Nej, inte jag heller. Jag började jaga henne i tisdags (14/9). På mottagningen sa de att de inte hade fått svaren från undersökningen. Så jag ringde den avd. som gjort undersökningen och de hade skickat svaret 2 dagar efter jag var där. De skickade iväg svaret ytterligare en gång. Jag fortsatte ringa och jaga dr på torsd. Då hade hon gått hem. I fredags fick jag en ny kallelse till undersökning. Inget jag kände till så jag började ju undra. Har de missat att jag var där ? Har de hittat ngt de vill titta mer på ? Eller vad står på? Ringde naturligtvis dit redan i fredags men inga svar.

Då flyttade de förbannade hjärnspökena in igen över helgen. Och som de levde runt. Störde mig både natt och dag.


Ett hjärnspöke, som jag tror de ser ut.

Älskade M var bortrest tis - sön. Som tur var jobbade jag hela helgen så jag kunde skingra tankarna lite.

M kom hem i söndags-em och när jag kom hem på kvällen var det rena rama kramkalaset vill jag lova.

Ringde till sjukhuset igen igår morse. Undrade varför jag blivit kallad på ny undersökning. Kvinnan som svarade, matade in mina uppgifter och sade: Ja, dr som undersökte dig hittade nåt, och han vill titta på det igen inom 4 veckor. Jaha sa jag vad fint att ngn har underrättat mig om det då.
Lite senare ringde min dr upp mig och sade:- Du har sökt mig ? Ja, sa jag, du skulle höra av dig inom en vecka efter förra undersökningen, det gjorde du inte så då skulle jag ringa och söka dig och det har jag gjort. Jaha vad konstigt sa hon, jag har inte fått veta att du varit där, inte fått ngt svar på undersökningen heller.
Men allvarligt talat sa jag. De har skickat svaret från ultraljudsenheten på plan 3, 2 ggr nu och du sitter en våning under dem. Vart har mina svar tagit vägen vill jag veta nu.
Hon lovade att ringa upp mig igen efter en stund, det gjorde hon. Hon och dr som undersökte mig och en överläkare hade tittat på mina bilder tillsammans och vet inte vad det är de ser på bilderna. En koagel kan det vara (levrat blod) kan vara en polyp, eller nåt annat. ????"!!??

Jaha, och jag vill bli frisk, kan ni ordna det....?? NU ???

Igår kväll satt M och jag och åt middag och drack vin. Planerade våra mail vi skulle skicka till hotellen i Thailand om transfer från flyplatserna - hotellen. Krabi, Koh Samui och Khao Lak. Plötsligt knastrade det till då jag tuggade, tänkte vad fasen var det nu i pastan. Då hade jag bitit sönder en kindtand. Jag som har tandläkarskräck.
FASEN OXÅ.



Idag hade vi fått svar från samtliga hotell att de skulle fixa så vi blir hämtade. Alla hälsade oss så välkomna att bo hos just dem under vår resa.

Fick oxå ringa till tandläkaren idag. *ryser*
Det fanns ingen tid innan vi åker till Paris i övermorgon, blev en tid i nästa vecka på torsdag. Hoppas jag slipper tandvärk när vi e borta.

Älskade M är i Gbg idag och imorgon. Packa får vi göra i morgonkväll. Sen blir det en romantisk och avkopplande tripp i 6 dagar. Härligt !!!!

Nu e de minsann gonatt. Sov gott och dröm vackra drömmar.

Ha det finfint alla goa människor.

KRAM Cecilia



"Det finns inga främmande länder. Det är bara resenären som är främmande"

Upp och ner...

I fredags var det en riktig ner-dag.
Hade våldsamt ont, som tur är finns det bra piller, knaprade i mig ett gäng under dagen.
På kvällen var det "kille"-kväll men jobbtjejerna. Vi började med middag och sen intog vi spelborden. Jag avvek dock vid 1930-tiden för då började det göra ont igen.
När jag kom hem tillbringades resten av kvällen i soffan och sen tidigt sänggående.

Gårdagen var bättre men en riktig slödag med bara några få piller.



I kväll är det pokerdags med "gamla" gänget, vi har spelat i ca 10 år.
Det ska bli kul, vi har haft sommaruppehåll.
Därför ska jag slappa hela dagen fram till dess och hoppas slippa få ont. Hoppas att detta blir en upp-dag. Verkar bra så här långt.

Ska snart fixa frukost och tassa in och se om M är vaken.



Ha en underbar söndag, det tänker jag ha. // Cecilia



"Livet är som ett timglas, man måste vända det upp och ner då och då."

Brist

Jag har varit på en hel del provtagningar på sista tiden.
Varit TRÖTT, sjukt trött, värk i kroppen, yr, tappat mkt hår, frusen, lite deppig, inte bästa tålamodet, torr i huden så det sagt slurp när jag smort in mig.... osv.

Igår ringde dr och sade att han nu hittat orsaken till det hela.

Järnbrist, tydligen extremt lågt värde (kan vara orsakat av blödningarna). Hade även B12-brist. Ibland kan tydligen kroppen inte ta upp tillräcklig mängd själv.
Så nu käkas det medicin för det. Ska väl bli bättre igen hoppas jag.

Tänk om man fick vara frisk, vilken dröm det vore.

Nu väntar jag på svaren från undersökningen i måndags, vilka åtgärder som skall sättas in, sen j-lars ska jag må bra... så det så..........Hoppas jag. Är ngt trött på detta nu.


Torsdagskram till alla. // Cecilia



"När du har brister, var inte rädd att överge dem."

Gäster och återbesök

Veckan har runnit förbi i bara farten.

I torsdags kom M:s pappa med fru ner från Uppsala på besök, i fredags tog vi alla en tur till Österlen via småvägar, vände på musteriet i Kivik och tog oss hem andra vägar. En mysig heldagsutflykt. Väl hemkomna avslutades dagen med att vi mumsade i oss 2,5 kg Vätternkräftor och hemgjord västerbotten(ost)paj. Okej då, en och annan snaps slank ner oxå.



På lördagen var M ute och fiskade och avslutade med whiskeyprovning, vi andra tog det bara lugnt.
I Söndags var det familjemiddag, mina föräldrar kom hit och så käkade vi urgod kronhjortsfile´.
Igår körde Uppsalaborna vidare, de tog en tur via Danmark innan de skulle styra kosan norrut igen.

Jag var på sjukhuset i förra veckan och skulle ju kallas på nån specialundersökning. Det skulle vara ca 4-6 veckors väntetid. Men när vi var ute och körde i fredags så ringde de från sjukhuset och undrade om jag kunde ta ett återbud som i går måndag. Det står här på lappen att det skulle göras så fort som möjligt sa hon som ringde.
Jovisst det gick ju bra så kl 14 igår skulle jag infinna mig och anmäla mig för vidare instruktioner.

Eftersom det var så fint väder i går så tänkte jag att jag skulle ta en cykeltur till sjukhuset, det är ju inte precis långt dit. (tar max 10 min med cykel, och då ska man cykla långsamt)



Jag anmälde mig och fick veta att jag skulle gå en trappa upp till ultraljudsavdelningen. Där visades jag direkt in på ett rum och så var det avklädning som gällde.

Dr som kom in, en manlig sådan, dessutom hyfsat snygg...:) talade om att han skulle göra några olika typer av undersökningar. Och att oavsett vad han hittade eller inte hittade så skulle jag inte få veta några reslutat där och då. Det skulle min dr ta med mig senare i veckan el nästa vecka.
Till början gick det bra. Men på slutet skulle de undersöka livmodern lite närmre. Då tog de en lång nål (minst 5 cm) som satt fast i en slang och körde in i livmodern, och det gjorde ont vill jag lova. Sen skulle de spruta in koksalt via den under tiden han kollade med ultraljudet. Herrejösses vad det spände och gjorde skitont. Men men, efter ett tag tackade han för mitt tålamod och sade att nu var det klart.

Han rådde mig att vila en stund på em för att minska blödningarna efter undersökningen. Jag gick halvt dubbelvikt ut ur rummet och tänkte att det släpper snart. Men det gjorde det inte. Hur jag kom upp på cykeln vet i fasen. Trodde jag skulle svimma innan jag kom hem.

Blodet fullständigt rann av mig när jag kom hem, och jag tog 2 värktabletter och kröp ner i sängen. Där domnade jag bort och vaknade inte förrän M kom hem och tog tag i mig och skakade min axel, nästan 3 timmar senare. Kände mig fasen halvt medvetslös. Inte så kaxig igår kväll inte.

Idag är det som om jag stått mot en vägg och en bil kört på mig i höjd med underlivet. Eller fått ett par rejäla smällar. Och nu idag är det riktiga "hugg" emellanåt. Känner mig ganska mör och manglad får jag säga. Så jag hoppas verkligen att de får ut nåt av denna undersökningen.

Har jobbat idag, men inte svängt flygplan. Har bett att slippa det i morgon och övermorgon oxå. Så ska fixa med andra arbetsuppgifter. Skönt med sådan arbetsgivare. Jag känner mig ju liksom inte sjuk, bara mörbultad och inte helt hundra alert.

Nu ska jag inta ryggläge och titta på en film.

Ha det bäst alla // Cecilia



"Personligt besök uppskattas mer än översända hälsningar"