Att vara stark.....

Att vara stark är inte
att aldrig falla
att alltid veta
att alltid kunna
Att vara stark är inte
att alltid orka skratta
att hoppa högst
eller vilja mest
Att vara stark är inte
att lyfta tyngst
att komma längst
eller att alltid lyckas
Att vara stark är
att se livet som det är
Att acceptera dess kraft
och ta del av den
Att falla till botten
slå sig hårt
och alltid komma igen
Att vara stark är
att våga hoppas
när ens tro är som svagast
Att vara stark är
att se ett ljus i mörkret
och alltid kämpa
för att nå dit

Marie Fredriksson Anthony, 1986

En helt vanlig dag

Fortfarande inga besked... men:

Idag har det blivit lite ny färg i håret.
Min vän och frisör, Katta var här och fixade slingor och klippte mig.
Lyxigt med hembesök.

Sen var det jobb några timmar.
Hem i full fart och sen iväg till jobb igen..nästan iaf.
Jag skjutsade M till flyget.
Han skulle upp till Sthlm igen och jobba.

Och nu är jag hemma och slappar i soffan och M framme i 08-land.
Snart ska jag ut med Lucas och sen hopp i säng.
Titta på nån film kanske. Eller OS el nåt.


Ha en underbar natt med vackra drömmar





"Den vackraste gåva människan fått är förmågan att känna glädje"

I min kropp...

.....händer ngt.
jag känner mig inte hemma i min egen kropp.
Känner liksom inte igen den och "symptom" den visar.
Ger mig en konstig känsla, känner mig främmande på ngt vis.



Häpp, nu ner i sängen och skidskyttet.

Heja heja heja !!!



"Bland idel främmande människor händer det att man inte ens känner igen sig själv"

Redan bättre

Förkylningen är redan mkt bättre. Kortvariga modellen på det hela,
hoppas jag. Så den inte återkommer med förnyad kraft imorgon.

Hemkommen från jobb och nu blir det sängen en stund, trött. Vila lite är nyttigt.






"Den som lever på hoppet blir åtminstone inte tjock"

Akuta läkarbesök och nu förkylning

Sen sist har jag hunnit vara på akuten 2 ggr !!

I onsdags åkte jag dit direkt efter jobb pga nya blödningar.
Efter ett par timmar i väntrummet var sköterskan vänlig nog att tala om att de 2 läkare som fanns på jouren blivit inkallade på operation, skulle ta minst ytterligare 1,5 timme. Ville jag fick jag gå ut en runda.

Så jag som bor 5 min från sjukhuset (med bil) sa att då åker jag hem en runda, och hon lovade ringa så snart hon visste ngt.
Det gjorde hon också efter ca 1 timme och sade då att det skulle dröja ytterligare pga en komplicerad förlossning efter operationen. Så tidigast kl 21 skulle jag få hjälp. Kanske inte förrän vid 22.
Så jag tackade och bad att få återkomma på min bokade akuttid i torsdags.

Torsdagen kom och jag tog mig till akuten igen, får väl snart VIP-kort där.
Nya undersöknigar och provtagningar, bl.a grav-test. Cellprover och dyl.
Ingen förklaring nu heller till dessa blödningar och den groteska smärtan.
Strax innan jag skulle gå hem kom sköterskan och viskade... du är inte gravid.... jag vet det viskade jag tillbaka... :-) Och så log vi glatt. Vet inte varför hon viskade...

I torsdagsem/kväll åkte jag ner till rökeriet i Limhamn och köpte fiskgratäng och hummersoppa.
M ringde och vi pratade en stund, han skulle köra hem från Sthlm i fredags...
Plötsligt sa han, kan du öppna ytterdörren 1945... Va ? Jag fattade ingenting.
Men han var på väg hem, snacka om positiv överraskning. Oj vad glad jag blev.

På kvällen ringde min kära goa vän Lena, det var kul och jag blev så glad åt att höra din röst, blev verkligt uppiggad. 2 bra saker på samma dag, det behövde jag efter mina akutbesök.
Kom snart ner och hälsa på Lena !!!! Ok, när det blir vår... men dröj inte till efter sommaren.

I fredags kväll var vi uppbjudna till grannen ovanför, hon skulle ha cocktailparty. Blev en kort visit, men hon blev så glad att vi kom, och var orolig att hon skulle störa oss. Men det var ingen fara med det.

Igårkväll hade vi middagsgäster, mkt trevlig kväll.

Vaknade inatt av att hela rummet snurrade runt, höll mig hårt i sängen. (Nej det var inte pga av alkoholintaget under kvällen, det var sparsamt) Skulle se vad klockan var, men ögonen for runt i skallen så jag kunde inte fästa blicken på nånting.
Avtog efter ett tag, men yrseln satt kvar.



Och idag har det varit en yrslig lullig dag, dessutom har värsta brakförkylningen brutit ut. Näsan rinner som ett vattenfall. + att jag haft nya blödningar idag igen. Men orkar bara inte åka in varje gång, detta måste få ett slut

Nu är det sängdags för min del. Druckit vitaminer och ätit soppa, det blir nog snart bra hoppas jag.



Stor go'nattkram till er // Cecilia









"Bordsskick: Det är det som inte hörs, när man äter soppa"

Tom och innehållslös

Denna natt har jag kastats in och ut ur sömnen, mest ut, varit mer vaken än sovit.
Jag känner mig tom, dränerad, nollställd, som ett blankt papper, innehållslös.

Har hunnit tänka mycket inatt.
Bl.a om tillhörighet och utanförskap, men det kommer jag att återkomma till vid ett annat tillfälle.



Har hängt fram optimistdräkten, den kommer att tas på efter duschen. Och den ska stanna på länge.




"Livet är som en påse, det blir tomt och innehållslöst, om man inte fyller det med något"

Humöret dalar

Dagen började så bra, kände mig pigg och gla'.

Ringde och frågade efter mina provsvar, men det fanns inga.
De lovade att det skulle ta mellan 2-4 veckor.
När det gått 3 veckor började nervositeten på riktigt,
nu efter drygt 4 veckor känner jag mig smått uppgiven.
Nu börjar dagen rasa.
Irrationella känslor drar in i min kropp.
Frustration, nervositet, ilska, förbannad, uppgiven, less och känner mig övergiven.
Jag fungerar inte som jag ska. Jag vill gå vidare i mitt liv, leva och NJUTA av livet.... slippa vänta o vänta o vänta. JAG VILL VETA !!!!!
Jag är en människa med känslor som vill ha svar.
Tror absolut inte, och vet att det inte är så... att de dröjer med svaret med flit.
Försöker hålla humöret uppe men det tär.....

Har ett antal ggr nu sista tiden fått höra att det kommer att gå bra ska du se.
JAAAAAAA det vill jag också tro. Och har själv sagt hela tiden, mest för att övertyga mig själv.

Men ibland... som idag, när hjärnan kidnappats av dumma tankar, och det kommer igen, samma sak...vill jag bara skrika... och VAD VET DU OM DET ???!!
Har DU fått mina provsvar ?
Folk vill så väl, och jag är egentligen jättetacksam för att de försöker pigga upp mig, men ibland känner jag... -och hur vet du hur jag känner det inne i min skalle just nu....
Dock biter jag ihop och ler och säger tack. Man vill inte såra ngn som försöker uppmuntra mig.
Men ibland slår det runt i huvudet på mig, och det är när de förba*^"""¤# hjärnspökena tar över.

Allt detta för att tålamodet tryter, oron stiger, samtidigt som jag tänker, -men hallå dumskalle hade det varit nåt elakt hade de hört av sig mkt tidigare....Precis som dr sa i torsdags...misstänker man att det är elakt det som finns där inne påskyndar man i regel så mkt de kan. Och det hoppas man att det är så.
Men då jag ringde idag sa de att det finns de som blev opererade kring jul som inte fått svar än, många som ringer.

Hur kan man bli på så dåligt humör ???.... skäms över mig själv. Känner inte igen mig alls.



Får dra nåt gammalt över mig... och hoppas jag vaknar go o gla i morgon igen.

Förlåt för mitt gnäll här ovan... men det tog över helt ikväll.

Ska gå och leta upp STORA optimistdräkten att ta på mig imorgon.





"Hemligheten med tålamod är att hitta på någonting annat att göra medan man väntar"

Glömde ju...

....meddela att jag idag kom ihåg.

Var nere en snabbis på affären och skulle köpa:

- betongkrokar
- potatis

Och kom hem med båda grejerna....utan att ha köplista med mig.

Det finns hopp för mig, min hjärna och mitt minne trots allt





"Minnet är den sak som du glömmer med"

Helgen

Älskade M kom hem efter jobbet i fredags, och hade med sig ett fång röda rosor till mig. Jättevackra var de.
Till alla hjärtan men lite i förväg så jag kunde njuta av dem i helgen när jag var ledig. Han e både klok o fin han.

Vi inmundigade en mycket god fisk- och skaldjurssoppa (istället för gryta som var planerat). Till det blev det ett gott vitt vin, som vi köpt på en vingård när vi körde hem från Italien i somras.

Somnade gott på kvällen, var lika trötta båda två. Jag vaknade igår redan vid 7-tiden. Smög upp, läste tidningen. Chockade mina blommor med att ansa och vattna dem på dagtid, har mest skett nattetid senaste månaden. Får väl se om de överlever detta.

M som, som vanligt kunde sova hur gott som helst vaknade framåt förmiddagen och då blev det frukost.
Gav oss iväg för lite spel på hästar och inköp av mat.
God fika hemma hos mamma o pappa. Hon gillar att skämma bort M med hembakat, och han uppskattar det verkligen, den gottegrisen. Jag är ju inte så känd för att baka precis. Nån gång faller andan på, men det är långt mellan gångerna.

Efter det blev det på hemvägen en tur till, inköp av ljus i alla de former. Det går åt den del, vi "eldar" varje kväll.

Efter hemkomst blev det inventering i frysarna, hade ingen eg. koll på vad som fanns där. Nu är det iaf ordning. Hittade 1 kg vildsvinsfilé som förpackningen hade gått ett litet hål på. Lite frysskadad. Så den åkte i grytan och koktes till Lucas. Snacka om bortskämd hund. Men han ska ha det bra, det är viktigt.

Lugn kväll igår, med lite OS och lite melodifestival. Inte så spännande nåt av det. Hockeytjejerna vann iaf.
Lördagen innehöll också ett 30-tal nysattacker för mig. Jag/vi har druckit Kan Jang varje dag sen M blev sjuk förra veckan, den tog slut i fredags..... nu nyser jag. Har det samband el är det slumpen?

Idag var det tidig morgon igen för min del. F-n att man inte kan sova. Nyser och är snuvig. M fick sovmorgon, men han kom smygande vid 0930 och var sugen på frukost.

Tog en lugn långpromenad i parken och tog med oss "gammalt" bröd till fåglarna som andra pensionärer. Men det är kallt och snöigt och en tuff tid för gäss, änder och småfåglar. Men jösses vad fiskmåsar det var där också.... och de skulle ha allt.. trodde de...

Och nu står käre M i köket och brassar käk, dovhjortsfilé med massa smaskiga tillbehör. Jag är utvisad från köket så jag vet inte riktigt vad det blir.

Har hängt upp tavlor idag, X i taket, har bara bott här i 6 månader. Ser genast lite trevligare ut.

Nu ropar M, maten är färdig. Pausar i skrivandet.

40 minuter senare är jag tillbaka

--mmm, det blev verkligen gott. Mätt och gla' nu.

Åhhh förresten, i fredags ringde de från FK och ville tala lite med mig. Härligt, jag har varit sjukskriver i 2 månader och har ännu inte fått en spänn från dem.
Nu undrade hon om jag var sjuk ?
Vad svarar man på det ? Ja, jag är sjukskriven och ska jobba halvtid månaden ut.
Ja, vad bra sa hon för jag hade inte friskanmält mig ju. Hon hade bara mina läkarintyg fram till 31 jan.
Nä just det, pga att jag är sjukskriven 50%.
Nästa fråga var, Du var ju sjukskriven för drygt ett år sedan också en tid. Är det samma sak nu som då?
Ja du, sa jag, vad står det i läkarintygen du har?
....*kort tystnad*.... ja då hade du ont i ryggen efter en bilolycka,
ja det stämmer sa jag och vad står det nu då ?
....*kort tystnad*... Ja, du har opererats och tagit bort hö ovarial + tumör.
Ja det stämmer sa jag. Verkar det vara samma sak ?
Nej, sa hon, lite dröjande... det var ju en ganska dum fråga från mig....
Och jag sa: vet du, jag är faktiskt benägen att hålla med dig lite där.
Ja, förlåt sa hon, det var ju dumt av mig.
Ingen fara, sa jag, men nu vet du iaf.
Nu ska jag genast se till att betala ut dina pengar till dig som du har rätt till fram till nu avslutade hon med.
Jag tackade och sade att det var ju snällt, då blir jag glad. Och så önskade jag henne en riktigt god helg.
Hon önskade detsamma och bad återigen om ursäkt.
Det behövs inte sa jag nu har vi ju rett ut hur det ligger till.

Så nu får vi se om de ringer igen när det gäller sista delen med 50% sjukskrivning.
Men hon var iaf mycket vänlig, synd bara att de har så otroligt lång handläggningstid. Förra gången jag var hemma länge tog det 5 månader !!!! innan jag fick nå'ra pengar alls. Då var jag mer än lite trött på dem.

M ska snart börja packa, han åker i morgon och kommer hem på fredag.
Så det blir Lucas och jag i veckan bara. Ska ta igen mig och vila så mkt det bara går, då jag inte är på jobb förstås... :-)





En fortsatt fin alla hjärtans dag önskar jag er alla.

KRAM // Cecilia








"På moderna tavlor går ofta bara signaturen att förstå"

Hjärnsläpp !

Åkte till hoddorna och fick allt jag ville ha där, och lite till... jag erkänner.
Krabbklor, musslor, räkor, hälleflundra, lax och löjrom. + att jag köpte jättefin torskfile som jag lade in i frysen till en annan dag.

Skulle sen köra till affären och köpa saffran, det är gott i fiskgryta.
Hade ingen lapp jag tänkte det kommer jag ju ihåg..... eller?
Strosade i affären och hittade rotfrukter, lök av olika sorter, potatis, vispgrädde och creme fraiche bl a.
Nöjd körde jag hem och packade upp allt....... utom..... ja just det saffran.



Arrghhhgrr...*#---*^*.. hur dum får man bli egentligen? Gränsen går väl ungefär där jag är nu.
Vad är det man säger? No Brain, no pain.

Ibland undrar jag om jag behöver en riktig undersökning av skallen och dess eventella innehåll.
En sak skulle jag komma ihåg att köpa, och det var det enda jag inte kom hem med.
Jag blir rädd för mig själv.

Nu får älskade M stanna i affären på hemvägen och fixa det. Jag orkar bara inte gå iväg en gång till och komma hem med glass eller nånting, men ingen saffran.



Tur man kan skratta åt sig själv iaf.





"Människans hjärna är en anordning som ska förhindra öronen från att trassla in sig i varandra"

Fiskehoddorna

Idag blir det fisk- och skaldjursgryta.

Ska snart försöka bege mig ner till de små fina fiskehoddorna för inköp av färsk fin fisk och skaldjur, de brukar ha mkt att välja på.
Kanske de har lite löjrom också till ngn god förrätt.
Ett gott vitt vin till detta gör ju inte ont.

Vaknade klockan 7 ?!!, klädde på mig och gick en runda i parken med Lucas. Jösses vad det var bitigt i vinden. Men skönt ändå.

Känner mig annars lite dassig idag tycker jag. Inget direkt jag kan säga vad det är.
Frusen, ruggig, huvudvärk, ont i ögonen..knäppt...och ont i lederna.
Men fiskgrytan kommer förmodligen att bota detta omgående.

Nu ska jag ge mig av .... på återseende





"Morgnar kommer alltid för tidigt, och alldeles för ofta"

Hemma igen

.....efter mitt besök på sjukhuset.

Väntrummet proppfullt med folk. Som tur är har kvinnokliniken egen akutavdelning så man slapp trängas med alla andra sjuka människor.
Jag hade fått en tidsbokad akuttid, men fanns också de som bara kom dit och satt med nr-lapp i handen. Men hörde att ngn väntat i 2 timmar.
SÅÅÅÅÅ glad att jag hade en tid. Kom in nästan prick på den tid jag fått.

Otroligt sympatisk och empatisk doktor. Han hade verkligen tid. Pratade frågade och till slut undersökte och sen pratade igen. Han visste nog inte vad stress var. (men han var abslout inte slö och långsam, bara lugn och sansad) Skööönt.

Känns skönt som patient att de tar sig tid. Speciellt när det är en ny doktor man inte träffat innan. Men här var det verkligen inget problem. Jag är lyrisk.
5 guldstjärnor får han.



Han såg till att jag skulle bli kallad igen för återbesök. För såna här problem ville han inte att jag skulle ha i fortsättningen. Det vill ju inte jag heller, så vi var överens till 100 %.
Han rekommenderade att jag stannar hemma i morgon efter att han klämt, tryckt och undersökt noga. Du kan bli lite öm i kväll förklarade han. Bra att de säger det så man vet, om det nu blir så.
1 guldstjärna till delar jag ut för det.



Hittade dock ingen logisk förklaring till smärtan och blödningarna. Men inget som såg onormalt ut heller. (Onormalt för ett hyfsat nyopererat underliv alltså.) Men det skulle defintivt inte vara så.

Så nu är jag hemma igen. Go och Gla'

Vovven myser på golvet och jag ska mysa med min M nu..... me like.




"Den gamle läkaren talar latin, den unge läkaren engelska och den gode läkaren talar patientens språk"

Min doktor idag tillhörde defintivt den sistnämnda kategorin.

Sjukhuset igen

.....blir så trött

Fick igår em/kväll VÄLDIGT (VÄLDIGT med mkt stora bokstäver) ont och efter det en kraftig blödning.
Den verkar inte vilja ge med sig så idag blir det sjukhuset igen.
Min "egen" dr är inte där idag, men iaf någon annan dr som tar emot mig.



Inget jobb blir det heller, vem vet hur lång tid detta tar idag.
Fick en akuttid, men väntetid kan förekomma fick jag höra.
What´s new ?? Tar med mig min bok, den är spännande så då går väl tiden hyfsat fort.

Nåja det känns iaf tryggt att man har sjukhuset nära. Tänk på de som har flera mil.

Och vackert väder är det idag oxå. Glädjande.




"De bästa läkarna är; doktor diet, doktor ro och doktor munter"

Tillbaka på jobb

Började jobba i går måndag. På 50%
Och det är nog tur. Så trött jag har varit dessa två dagar då jag kommit hem.



Det har gått ganska bra. Hade en liten dipp igår morse då jag kommit till jobb till min lilla avdelning. Men med fina förstående kollegor, gick det bra igen efter en stund.

Hade massor av mail som skulle läsas. Och vissa kunde man inte bara läsa, en hel del av dem skulle man förstå och komma ihåg också. Så de sparade jag till idag. Igår funkade det inte riktigt. Hjärnan arbetade på full kraft att vara tillbaka i jobbmiljön.
Men det var härligt att vara tillbaka, och många goa fina kramar och värmande ord fick man igår och idag med för den delen. Tack till er alla som utdelade dem.

Lite spänning blev det ju oxå igår då brandlarmet gick och byggnaden fick utrymmas. Var dock ingen brand visade det sig, ett värmerör som gått sönder och skickade ut massa varm ånga/luft.

Extra glad blev jag idag då DU Ulrika kom till jobb o kom förbi så jag fick träffa dig. STOR KRAM till dig.



Nu sitter jag i soffan och mumsar glass. Det är bra har jag hört från säker källa, eller vad säger du EL ?

Känns ganska bra trots tröttheten måsta jag säga.

Väntar dock fortfarande på besked på mina prover/biopsier/analyser. Blää för ovisshet.

KRAM KRAM



"Det eländiga med glass är att den är godast när den är slut"

Vaken stora delar av natten

...avskyr när jag inte kan sova.

Jag somnade ganska snabbt, men vaknade vid 0210. Och sen låg jag och tittade mig omkring, var uppe och gick ett varv. Läste i min bok. Surfade lite. Tog ett glas proviva. Vattnade blommorna, sorterade tvätt (tvättdag idag). Löste korsord.
Vid 0430 blev jag lite trött och kröp ner hos min M som sov så gott. Framåt 0500 så slumrade jag till och från. Sista gången jag tittade på klockan var den 0522.
Och så vaknade jag i morse 0720. Vad ska det vara bra för undrar man?

M har haft ont i halsen sedan i torsdags, och i fredags började han hosta och tappade nästan rösten, kraxar som en kråka. Igår hostade han periodvis så jag trodde lungorna skulle brista. Men ingen feber. Så klart blir han trött av detta och vilade mkt igår.


Dum bacill

Ännu känner jag inget av detta så jag hoppas att jag har sluppit få de baseluskerna.

Idag är det stora förberedardagen. Ska ju börja jobba i morgon. Packa väskan, leta fram badgen, och förbereda sig på att det nu är slut på slappardagarna.
Ska bli skönt att komma igång igen. Hoppas allt går bra mentalt också.

Har precis varit nere i tvättstugan och kört igång de 2 första maskinerna. Ska tvätta sängkläderna också men får ju vänta tills M har vaknat, kan inte gärna gå in och slita av honom täcket.

Har i helgen letat runt på nätet efter boende i Thailand. Vi vill bo på "små" ställen, inga hotell/bungalow-områden med 100 rum eller mer tack. Helst ska det vara max 50 rum. Vi tänkte börja i Krabi/Aonang. Ev Koh Koh Kao. Kanske nånstans på Phukethalvön. Vi har boende klart i Khao Lak och så ska vi avsluta i Bangkok.
Vi har inte bestämt vilken ordning vi ska besöka de olika ställena. Bara att vi börjar i Krabi dit vi ju köpt flygbiljett. Och att vi avslutar i Bangkok.
Nåja det är ju en rolig bit av förberedelserna så det får ta den tid det tar.

Mår för tillfället ganska bra, hjärspökena har hållt sig hyfsat lugna, vilket är skönt.





"Det finns tre saker som inte kan döljas: Kärlek, hosta och fattigdom"

En ganska bra dag

...har det varit idag.

Efter "dumheterna" som for i huvudet igår fick jag nog. Jag vet ju att det kommer gå bra att gå och jobba. Det ska t.o.m bli kul, kanske lite jobbigt men kul.
Men vissa dagar är det bara så att hjärnspökena hyr in sig i ett rum i hjärnan och vägrar flytta ut. Och jösses vilken oreda de kan ställa till med. Gårdagen var ett praktexempel på detta.

Jag vaknade i morse och bestämde mig för att idag ge hjärnspökena ledigt.
Det tog tid att övertala dem, men till slut gav de med sig, och gav sig av för en stund. De har inte hittat hem riktigt än. Knackar på så smått men jag vägrar öppna och släppa in dem.

Jag har ny hårfärg.... eller ny och ny... röd mahogny... köpt på burk. Bara toning så det går att tvätta ur. Men de gråa små äckliga är borta för en stund iaf.

Varit och köpt mig ett träningskort, ska börja med träningen tidigast den 1 mars (dr order).

Har oxå varit på en liten shoppingtur, och det kan ju göra vilken människa som helst på bra humör.
En tunika + en kofta på Lindri, och sen bar det av till Carolina i Åkarp på Kvinnligt Under.
Världens bästa underklädesaffär. Och där shoppades det loss kan jag säga. Nytt underliv kräver nya underkläder (Inte för att det ser annorlunda ut på ngt sätt, mer känslan att klart det ska ha nåt nytt att få på sig) ... allt ska ha sitt... Blev lite uppe till oxå. Bättre service får man leta efter.

Och pssst... Elisabeth.... jag har varit och köpt på mig en omgång glass.



Nu hemma igen efter en tur på 3 timmar. Och ja, jag är lite trött så ikväll blir det ryggläge i soffan.

Min älskade M är i Stockholm, men bara över dagen, kommer hem i kväll vid 23-tiden så ska hålla mig vaken tills dess iaf, hoppas jag.

Tack till Sanna, Elisabeth, Anita och Camilla för era värmande ord, svar finns på den dag ni skrev dem.

Tack också till Ulrika som nu kämpar på IGEN efter ett nytt trist besked. Du har så mkt klokt att säga i dina mail att jag blir alldeles varm och mkt lugnare när jag läser dem. Du är en kämpe. En mycket klok och sympatisk sådan.

Idag har jag faktisk känt optimism igen. Härligt !!



"Du möter människor som glömmer dig. Du glömmer människor du mött. Men ibland möter du människor du inte glömmer. Det är de som är dina "vänner"

Glömde ju...

.... att tala om att jag svarar på kommentarer på den dagen ni skrivit dem. Så titta tillbaka så finns det nåt litet svar där.

Kul att ni lämnar tassavtryck !!

KRAM Cecilia

Inte mycket...

....har hänt sen sist.

Mest gått omkring och "deprimerat" mig.
Känner mig hopplöst nere, trött som en avd på ett ålderdomshem.
Håglös, ingen ork, huvudvärk, ont i "undre livet".
Gummiklubbad i huvudet, gråa hår...fler och fler, folkskygg,
osocial, asocial, vill inte umgås alls...
Känner mig helt enkelt som en jävla gnällspik.
Och det är ju det jag är också ser jag när jag läser ovanstående rader.

Ska börja jobba på måndag är det tänkt, 50% till att börja med. Känns hur jobbigt som helst, inte att jobba, men att man ska börja träffa folk, umgås, vara social... det känns som omöjligt just nu. Men måste ju bita ihop och göra det. Det blir säkert jätteskönt att komma igång igen i vanliga trallen. Men för tillfället är det som om det vore en mur, 100 meter hög, som jag måste över... Liksom en "igångspark" där bak som skall till...
Mest rädd väl för att jag ska bli ledsen och inte kunna hålla tårarna borta om folk frågar hur det är, och hur jobbigt blir det för DEM då? Vissa dagar går det jättebra att prata om allt som hänt, andra dagar går det inte alls att beröra ämnet, märkligt...

Tror i grunden att det är ångesten som kommer smygande .. eller smygande o smygande...den har bokstavligen kastat sig över mig, hyrt in sig i ett rum i hjärnan, och vägrar flytta ut igen. Det närmar sig att jag ska få besked på analyser och biopsier. Det skulle ta mellan 2-4 veckor... det har gått 2,5 vecka nu.
*ryser*...jag vill inte VETA, samtidigt som jag vill.
Tänk så fånigt allt blir om det visar sig att allt är bra nu efter op. Allt elakt är utplockat. Då har man gått här och våndats och mått skit till och från i onödan.

Men jag HAR JU iofs redan BESTÄMT att det INTE är ngt, bara hjärnan som inte är med på det resonemanget. Men den är ju ovanligt trög ibland, som bekant. Kan ha att göra med att man är i den berömda medelåldern kanske... vilket uttryck eg... medelåldern... vad kallas de andra åldrarna då undrar man?!? Lagomåldern ?? Kan det var nåt och när är den i så fall? Och så har vi den hemska förmycketåldern, den kommer fortare än man tror. Man står helt oförberedd. Som inför så mycket annat.

Det enda positiva dessa dagarna har varit att man fick öppna börsen och punga ut med en massa kronor för flygbiljetterna till Thailand, dit vi åker 11 nov-14 dec. Inte för att det är kul att bli av med pengarna utan för att nu har man nåt att se fram emot....yieeaahhaa!!


På stranden i Khao Lak

Vacker thailändska

Mojitos...mmm


Men det är ju drygt 9 månader dit... det är LÄNGE !!!! Någon/några kommer att hinna bli gravid/a och föda barn tills dess. Finns olika sätt att räkna dagar.. och detta var det jag kom på passade bäst här.

I övrigt förutom ovanstående gnäll.. är jag OPTIMIST och glad... det har jag ju lovat mig själv.. och löften måste man hålla....så det så !!




"Att resa betyder att nå ett mål, att vandra betyder att vara på väg."


Slänger med ett extra efter att ha tittat i mitt pass innan idag....

"Om man ser ut som sitt passfoto behöver man troligen ut och resa."

Låt oss säga som så... jag BEHÖVER RESA JÄTTEMYCKET !!!!

På väg till dr på nytt besök

Ja då var man redo för att ta sig till sjukhuset för ett litet besök.

Frukost får det bli när jag e hemma igen.
Ska unna mig nybakta bullar från nåt kondis.

Ser att jag har en del besök här på bloggen, räknaren snurrar.
Undrar vem ? Inte många som lämnar tassavtryck inte.
Kända eller okända ? Vet ju några som hälsar på ibland.




"Frukosten är det viktigaste målet på dagen, om du inte är hemma tills dess är du illa ute"