söndag 30 januari 2011

Bra och dåligt.

Det som är bra är ....

.........Lucas fick komma hem i onsdagsem. Han var piggare men ändå inte sig riktigt lik. Men i torsdags piggare och i fredags ännu piggare.
Tar väl lite tid att hämta sig efter en sån pärs kan jag tro. Speciellt med tanke på hans ålder. Han ska fylla 13 i mars.

Var på rättegång i onsdags också. Nu var det frågan om jag skulle få ngn ersättning för allt jag förlorat. Var sjukskriven i ett år nästan, men bara på 25% på slutet.
Nåväl, Killen som körde på mig, här kallad XX, och hans advokat har hela tiden påstått att jag ljuger om mina skador. Jag ska bevisa mina påstådda skador osv osv. Bevisa att jag var frisk innan bilolyckan.

Domaren tyckte vi skulle nå en förlikning. Jag var beredd på det men inte XX och advokaten. Men eter vidare samtal med domaren skulle de försöka sa de. Vi fick prata med domaren en och en. (Eller först jag och sen de, och så om igen) Till slut hade de en summa de erbjöd. Jag köpte den så jag skulle slippa se dem där två mer. Det var lååååångt ifrån så mkt pengar som jag förlorade. Men en vinst i sig att XX fick betala, och att jag slipper träffa dem två nånsin mer. Hoppas jag. Jag har nämligen mycket svårt för folk som ljuger. Och det var de där två mästare på.

Det dåliga hände i fredags. Jag var ute med Lucas på morgonen, han var pigg och ville gå lite längre när jag tänkte vända. Så jag följde med honom lite till, hade ju ingen brådska. Det var lite isigt, så vi gick runt om isfläckarna. Men......jag missade en ...och tjoff så låg jag på marken. Ljudet från min fot var inte angenämt. Ett knäppande ljud.
2 kvinnor/tjejer i medelåldern som var ute med sina hundar skyndade fram för att hjälpa mig upp. Det var tur för foten gjorde ONT. Linkade hem och lade mig på soffan och grät en skvätt. Kände att jag bara inte orkade med mer just nu.
Nåväl, efter ett tag började foten svullna. Älskade M lindade den åt mig och jag ringde till min läkare för att han skulle titta på den. Jag vägrade åka till akuten på sjukhuset. Då hade man fått vänta där hela dagen. Åkte sen till dr, han tittade på den och tänkte precis som jag. Sa: Ska vi skratta eller gråta ? Naturligtvis var det den friska foten som gick åt skogen och inte den dåliga. Men det är ju inget man väljer liksom.

Så foten ska röntgas i morgon, så får vi se om det är "bara" ligamentskador eller ngn liten fraktur. Går med kryckor nu för att ta mig fram.

Så håll tummarna för mig i morgon.


Nu middagsdags.




"Hon var tvungen att gifta sig med en röntgenläkare. Han var den ende som kunde se något i henne."

tisdag 25 januari 2011

ÅNGEST

Lucas fick inte komma hem idag heller. Nu vet vi inte om han får komma hem mer. Han har fortfarande ont i magen och svarar inte tillräckligt på smärtstillande medicinen. Vi kan ju inte ta hem honom om han inte mår bra/blir bättre. Snart måste nog beslutet tas om vi ska låta honom somna in............*ÅNGEST*

Och om jag ska låta honom somna in. Ska jag då låta veterinären göra det utan att jag åker dit. Eller ska jag åka dit och träffa honom och han blir skitglad att jag kommer. Sen ska sprutan sättas och han ska somna in.
Då plågar jag nog både honom och mig. Men hur mår jag om jag inte får träffa honom igen. Att jag inte är med honom.....

Hoppas man vaknar i morgon och allt e en dröm. Att han bara e frisk liksom.

Ska först på rättegång i morgon bitti. Så imorgon blir det ingen så där kulig dag precis.

Ha det gott

söndag 23 januari 2011

Ganska bra besked

De ringde från djursjukhuset i em, Lucas var mkt piggare idag.
Förhoppningsvis får han komma hem i morgon. De ska göra ett ultraljud på magen och bukspottskörteln också. De vill utesluta tumörer och liknande.

Jag hållar alla mina tummar jag har + nåra lånade att allt ska gå bra. Jag vill ju bara ha hem honom. Frisk och fin som han var i början av förra veckan.Men jösses vad dyrt det är att ha vovven hos veterinären. 2 dygn har gått och kostnaden ligger nu på 10000 kr ca. Tur man har försäkring.

På onsdag väntar sista delen av rättegången sedan bilolyckan. Ska se om jag från nån ersättning av "drummeln" som körde på mig. I Maj är det 3 år sedan olyckan skedde. Inte klokt vad de kan dra ut på det.
Han bergärde prövning i högre instans än tingsrätten men det blev nej. Alltså är han dömd för vårdslöshet i trafiken. Det känns BRA.

Jag vill ingen annan människa illa. Men när man är 19 år är man inte världens bästa förare, och kan behöva en näsbränna för att lugna ner sig. Inte köra om i dolda kurvor och INTE se mötande (mig) trafik.


Hoppas ni alla får en fin kväll. Jag känner att min kväll blir ganska bra nu när jag vet att Lucas är bättre.

KRAM Cecilia



"Går det bra eller går det som vanligt?"

lördag 22 januari 2011

Kommentarer är välkomna

Såg hos Fighter ngt fiffigt skrivet.

"Lånar" det uttrycket, hoppas det är ok.

Kommentarer är halva bloggandet, välkommen med din.


Det är verkligen jättekul med kommentarer, så säj hej om du ändå är inne och tittar på min blogg. Ser ju att det är ett ca 20-30-tal besök varje dag. Och jag är ju dessutom nyfiken på vem som är här och tassar runt.

Så tveka inte, skriv ett par ord, meningar, rader eller uppsatser. Allt är välkommet.


Ha en fin lördag, själv väntar jag på att veterinären ska ringa och berätta hur min älskade Lucas mår.


KRAM Cecilia


"Att skriva artiklar om musik, är som att dansa om arkitektur"

fredag 21 januari 2011

Inlagd

Älskade Lucas blev inlagd på djursjukhuset i em.
De ringde från dagis och sökte mig på jobb för att berätta att han inte mådde bra alls. Som ett riktigt dagis med barn nästan.
Han hade kräkts flera ggr och låg bara och sov.


Så jag åkte och hämtade honom efter jobb, och åkte till djursjukhuset. Man kan ju inte gå hem för vård av hund. Men kan säga att hade det varit riktigt illa hade jag sjukat mig och gått hem. Jag hade varit sjuk--- av oro--- och hur skulle jag kunna sköta mitt jobb då?

De trodde det kunde vara nåt med bukspottskörteln. De skulle ta blodprover, röntga magen, ge honom näringsdropp, ev antibiotika, smärtstillande. Han hade ont i magen när de klämde och kände på honom.
Ringde till djursjukhuset i kväll, de tyckte han var ganska pigg, hade varit ute och kissat. De ska svälta honom i 48 timmar, ingen mat el medicin genom munnen. Magen ska vila.
Får vidare besked i morgon fm när de gått ronden.

Nu sovdags, det har varit en jobbig dag, känslomässigt iaf.

Och ..... glömde ju... älskade M kom hem i em/kväll, han har varit borta sen i tisdagsmorse. Härligt iaf, ha ngn att krama om.

Hoppas hoppas Lucas får komma hem i morgon.
Stort tack till dagispersonalen som tar/tog så väl hand om Lucas och ringde mig då han inte mådde bra. Ringde o pratade med dem i em/kväll när jag kom hem. De undrade hur det var och var glada att de ringt mig. Ibland undrar de, ringer man i onödan? Hur sjuka är vovvarna ? Här var det helt klart rätt val.
De har ju trots allt ansvar för hundarna då de är där. Händer nåt riktigt akut har jag skrivit på papper att det får ta honom till veterinär utan att ringa och fråga.

Kram på er alla och njut av helgen.



"Han blev väckt av en mygga, som ville ta blodprov"

torsdag 20 januari 2011

Ajaj ojoj

Idag har jag och min mage inte alls varit kompisar. I flera avseenden.
Främst idag för att den gjorde så himla förbaskat ont. Ska få provsvaren i morgon. Hittade inget på de första proven.
Ofta annars är vi inte heller kompisar, jag och magen, den är liksom för stor....


Måste finna kraft att orka göra den mindre. På riktigt, på allvar liksom. Men det är ju så himla gott med mat. Älskade M är dessutom en suverän kock.

Har idag packat in 12 st ryggfileer från dovhjort och slängt in i frysen.
Det är gott och nyttigt kött. Det är de där tillbehören som gratänger, såser och annat som gör att man inte blir smalare precis.

Nu ska jag gå ut med liten Lucas. Han är piggare idag men inte helt kurant.
Hittade dessutom en liten knuta på honom. Så jag ska boka tid på djursjukhuset för koll.

Ha det fint denna torsdag.



"När huden spänner för hårt över magen, slappnar den kring ögonen"

onsdag 19 januari 2011

Liten och sjuk...........

Nej det är inte jag som är sjuk. Det är liten älskade Lucas. (Och till er som inte vet, det är en hund)


Han har kräkts idag, (saliv i mängder, som alldeles vitt skum) och han är jättehängig nu, man blir så klart jätteorolig. Han fyller ju snart 13 år



Han ligger i innersta rummet på golvet (älskar annars att ligga i sängen) och vill inte alls vara med mig.

Så jag får väl gå in och vara med honom. Sist jag gick in, för en stund sen, så gick han ut ur rummet. Undrar om han har nåt emot mig, eller bara vill vara själv. Hoppas på det sista.



Sköt om er, nu ska jag vårda hund.


"Hundar ler, men de ler med sina svansar"

måndag 17 januari 2011

Diet

Jag har sen jag kom hem från Thailand haft ont i magen VARJE dag. Nu blev jag lite trött på det förra veckan. Så jag uppsökte farbror doktorn. Ett antal tester och prover togs. Ska få reda på dem i morgon.


I helgen, speciellt i lör-fm var livet ett litet helvete, jag var en flitig toa-besökare. Mår inte illa el kräks, har bara så ont i magen. Bättre i lö-kväll, sen började eländet igårkväll igen. Och inatt... tjo... då fick man veta att man levde. Ingen sömn = inget jobb idag.

Bestämde i morse att nu får det minsann bli dietkost. Idag blev det fil+vetediet till frukost. Gott ?? Inte det minsta, men var iaf hyfsat snällt mot magen. Nu ikväll ska jag koka torskrygg. Så får vi se om det är snällare mot mig. Det är INTE katarr för det har jag haft innan och känns inte så här.

Nåväl, det går väl över tills jag gifter mig. Nej älskade M har inte friat, så får kanske dras med det en stund :-).

Lilla foten behandlas ju i sjukgymnastik. Metadels hemma. Har ett kärt litet program som jag kör varje dag. Och foten blir sämre i samma takt som jag tränar. Men... jag får ingen läkarhjälp förrän jag gått där i 3 månader så jag biter ihop. När den är som sämst kanske det vänder och övningarna faktiskt gör nytta. Skam den som ger sig. INGEN ska säga att jag gav upp, och inte följde sjukgymnasten råd....

Nu ska jag gå ut och ta tag i matlagningen. M är och tar sig en öl efter jobb med grabbarna. Kommer snart hem.
Han åker i morgon bitti och kommer hem igen på fredag. Så vi ska mysa lite ikväll, äta gott (torsken) och sitta och småprata.

Var rädda om er ute i dimman.



"Att äta är magens behov, att dricka är själens"

torsdag 13 januari 2011

Jag och teknik går inte ihop

Jaha nu skulle jag ju ta bort granskningen av kommentarer.
Då tog jag bort så det inte gick att kommentera.....
F*n vad det är jobbigt att ha tekniktummarna mitt i handen.

Men skam den som ger sig, jag har pillat och tryckt på lite knappar så nu kanske..... :)


Nu e de gonatt. Kom hem sent från jobb pga snön. Och att vi inte ville/kunde lämna kollegorna i sticket. Gick inte att landa på Sturup, inte Kastrup heller, så det snurrade lite kärror i luften.
Och sen skulle jag ju hämta min älskade lille Lucas på dagis.

Kram på er alla


"Teknik.... är underliga saker. De ger dig fantastiska gåvor med en hand, och sticker dig i ryggen med den andra, "

Angående kommentarer

.
Jag är kass på att kolla tillbaka och se om jag fått kommentarer på gamla inlägg. Men efter ett klokt påpekande från en klok tant så har jag tagit bort kollen igen
Se nedan:


Tanten som undrar sa...
Jag köper din förklaring att du inte vill missa gamla inlägg, men finns det inget du kan göra?? Synd att man drar sig för att skriva något när det är FEM moment man måste igenom för att kommentera hos dig.
Kram

13 januari 2011 09:04


Sicily sa...
Ingen skall dra sig för att skriva kommentarer så jag tar bort kollen igen.

KRAM.....

13 januari 2011 09:47

onsdag 12 januari 2011

KAOS.....

......tror jag är det bästa ordet om man ska beskriva Malmö KK med ett ord.



Ett annat bra är katastrof. Eller varför inte oorganiserat.
Oavsett vilket så blir man TRÖTT och ledsen efter att ha varit på ett besök där.

Kom dit igår, träffade henne (Helena) som satte in spiralen i höstas. Hon ville kolla att allt var som det skulle. Och jo kramperna har ju minskat betydligt, och blödningarna har upphört. PEPPAR PEPPAR ta i trä.

Hon läste vidare i journalen och hittade heller inte informationen/resultatet efter den stora undersökning jag gjorde tidigt i höstas. (Jag har efterfrågat det massor av ggr via tel) Hon sade också att det är konstigt att det står ibland att de ser nåt på vänster äggstock och ibland inte.

Så vi stegade in till sköterskorna på mottagningen och så ville hon boka en tid för en rejäl och slutlig undersökning där svaren skall vara TYDLIGA. Antingen finns där nåt eller inte. Men njae de ville nog att jag skulle upp till ultraljudsavdelningen.
Jaha... så då gick vi en våning upp. Njae, tyckte de där du ska nog ta en tid på mottagningen. Men då så blev det en väldig diskussion, för då hade vi ju nyss varit där. Jamen ultraljudsavdelningen kunde inte ge mig en tid utan remiss. Jaha sa Helena då skriver jag väl en remiss då.

Men så började de titta i mina papper. Där står det efter en undersökning i höstas att den dr (ultraljudsdr) ville titta igen på livmodern efter 4 veckor för han var inte säker på vad det var han sett egentligen.

Sen står det att min dr XX som jag gick till då, hade varit uppe på ultraljudsavdelningen efter att jag ringt henne o frågat efter mitt svar. (Hon fck aldrig svaret, ultraljudsavdelningen påstår att de skickat det 2 ggr.)
Nåväl dr XX hade då tillsammans med överläkaren där på ultraljudsavd. tittat på mina bilder och bestämt att det var inget att bry sig om det som syntes. Och att patienten (jag) sen i samråd med dr bokat av nästa tid.

Detta var helt nytt och okänt för mig.

Detta svar finns BARA på ultraljudsavdelningens journal, ingen annanstans.


Min dr XX sa att jag inte behövde göra om den stora undersökningen igen och att hon skulle ta bort min tid som skulle vara inbokad.
Det stod också att patienten och dr XX kommit överens om att patienten skulle kallas av dr XX igen i januari.
Detta var också en nyhet för mig.
Detta stod också ENDAST i ultraljudsavdelningens journal. Och detta för att de har olika journal"modell" där och på de andra avdelningarna.

Jaha sa jag lite irriterad, men jag då, det är ju liksom mig det handlar om, VARFÖR har ingen talat med mig om ngt av detta. Det finns ju faktiskt en människa i andra änden som är orolig och har ont och besvär.



Ja det visste de inte, det fick jag ta med min dr XX. Jaha sa jag och när har jag tid hos henne då ? Ja det får du ta med mottagningen.....*suck*
Så då traskade vi ner där igen. Och gissa vad...... DR XX har slutat, eller är iaf tjänstledig från Malmö KK. Jaha och vem har då kallat mig istället ? Njae det var ju ingen som gjort det, för det stod ju inte i mottagningens journal, det stod ju bara på ultraljudavdelningen.

Blir man irriterad, trött, ledsen, förbannad och uppgiven ?? Svaret är JA.

Nåja nu såg iaf Helena till att jag skulle få en tid. Och det får jag i februari hos den dr som opererade mig i jan förra året. Och då skulle jag få klara tydliga besked om vad som syns och inte.
Tydligen är det inget att bry sig om det som syns på livmodern nu. För den överläkare som tittat på de bilderna tillsammans med dr XX och några till är tydligen väldigt skicklig. (Då tänker jag genast, hur orkar han jobba i detta kaoset om han är så duktig...hmmm)

Ingen är ju gladare än jag iofs att det inte är nåt att vara orolig för, men jag blir också nästan rädd för den avdelningen snart. Kan man lita på dem, den ene vet ju inte vad den andre gör, inga journaler är korrekta.
Undrar bara stilla varför de inte berättar ALLT för patienten, i detta fallet lilla jag. Jag vill ju veta, slippa gå och oroa mig. Hoppas jag ALDRIG behöver bli sjuk och opererad igen.


Så kontentan var när jag gick därifrån.
- Inget att oroa sig för.
- Kallelse till ny slutlig undersökning i febr.

Undrar om den dr får reda på det då, att jag ska komma, och vad han ska kolla ?...hmmm

Nåja det återstår ju att se.

Fram tills dess ska jag försöka vara go och gla, och glömma allt som har med livmoder, äggstockar och Malmö KK att göra.



Oj, vilket långt inlägg detta blev då, har ni orkat läsa ända hit så borde ni belönas.



Kram på er, njut av denna onsdagen, den är snart slut.




"KAOS är namnet på den ordning som skapar förvirring i våra sinnen."

måndag 10 januari 2011

Dags igen

.....att vara okoncentrerad och ofokuserad.
Ska till kvinnokliniken i morgon och kolla upp den "mörka" fläck de hittade på livmodern i höstas.
Har försökt förtränga det, men oron finns där trots allt.



Gnager sig fast och gör sig påmind till och från, mest till just nu.
Men det kommer att gå bra, det måste det. SÅ DET SÅ !!

Min kära fina bil har talat om för mig: "störning vänster fram, uppsök verkstad". Det handlar om krockkudden vä fram.



Var inom Mercedes idag och fck bokat en tid. Jaha, sa han, då har garantin gått ut på den, den har precis passerat 2 år. Jo jag vet, sa jag. En felsökning kostar 1530 kronor. Och måste de sen göra ngt så fladdrar väl sedlarna iväg. Jag köper ny bil vart 3-4 år för att slippa problem... tji fick jag.

Älskade M ska åka till Stockholm imorgon, kommer hem igen på fredag. Så vi ska ha en myskväll ikväll. Äta och dricka gott.

Imorgon har jag en fullspäckad dag. Kvinnokliniken 13.00, annan dr 15.30, nagelvård 17.00. Det gäller att ligga i.

Ha det bäst en måndag som denna.

KRAM Cecilia



"Hon hade lärt sig dansa efter radions program, men tyvärr fick hon in alla störningar också.

lördag 8 januari 2011

Varför....

.....har jag det så att kommentarerna ska godkännas innan de syns ?

Det har jag för att jag inte vill missa några kommentarer. Ibland kommer det nån kommentar på gammalt inlägg, och jag tittar nästan aldrig tillbaka på mina gamla inlägg.



Det är det hela.....

Ha en finfin lördag. Själv ska jag roa mig på jobbet från 1430-2215.



"Livet är fyllt av risker, så varför inte ta dem"

fredag 7 januari 2011

Spark

Äntligen är nyårshelgen över, och med det smällandet av raketer och fyrverkerier. Hoppas jag.
Ger en kollektiv spark i rumpan till alla de föräldrar/vuxna som köper ut smällare till sina barn. De har inte förstånd att hantera dem. Det smälls i tid och otid.
Det gäller oxå alla vuxna som smäller av fyrverkerier innan nyår. Eller vid nyår duktigt påverkade av alkohol och har noll koll på vad de egentligen gör.



Stackars Lucas har varit helt förstörd i en vecka drygt. Hör han en smäll så tvärvänder han och vill bara gå in igen.

I år hade Malmö stad arrangerat ett stort fyrverkeri. Och det tog sin plats på vår gata en liten bit från huset. Säger inget om det för det var ett bra ställe att ha det på. Men man hade hoppats att andra kunde nöjt sig med det fyrverkeriet också. Vid 23 på nyårsafton började det braka loss med smällare runt om oss i kvarteren. Så då flyttade vi in i sovrummet, drog ner persienner och satte på högt ljud på tv:n. Sen satt vi i sängen med en skakande hund emellan oss.

Nåja nu är det över för denna gången. Nån enstaka smäll hörs då och då ännu...men inte många dagar till hoppas jag.

Har haft ytterligare ett par dagar då näsan levt sitt liv, jösses vad en näsa kan rinna. Haft det i 4 omgångar nu sen jag blev snuvig första gången. Men hoppas det ger med sig nu.

Var uppe i Uppsala 3-6 jan. Hälsade på älskade M:s pappa med fru. Hans syskon kom oxå förbi på middag den 4. En riktigt trevlig kväll.
Igår blev det hemfärd med riktigt snöiga vägar, en hel del snödrev. Värst var det mellan Södertälje och Mjölby. Sen var det ganska ok.

Ledig idag. Granen får väl åka ut, övrigt julpynt ner i källaren.


Ha det fint alla / KRAM




"En spark i ändan är i alla fall ett litet steg framåt"